vantar glömmer jag alltid, för vem förstår att det är november i typ övermorgon?

Jag tentapluggar mest all the time. Stressar till skolan varje morgon för att sängen är så skön och för att jag är så trött. Tittar på alla fina höstlöv och skulle mest vilja stanna och fota björkarna men hinner inte där i motvinden. Varje dag tänker jag att "när jag cyklar hem, då ska jag ta en bild". Fast jag lämnar aldrig högskolans byggnader innan 18 och då är det ju mörkt. Då är det så himla kallt att cykla hem och händerna blir liksom torrare för varje dag. För vantar glömmer jag alltid. Herregud, vem förstår att det är november i typ övermorgon?

Och jag kan knappt hälften av det jag borde inför tentan. För att det är latin och så mycket svåra saker. Fast mest för att jag är ofokuserad. För att den här hösten egentligen är rätt så tom. Inombords liksom. Inte att jag mår speciellt dåligt eller så, bara inte speciellt bra heller. åh vad jag har satt mig själv i krångliga situationer den här hösten. Och inte har det gått som jag ville direkt.

Nu vill jag mest dricka te eller vin i soffan och hångla med han som kysste mina ärr. Ja, han finns. Men allt är för krångligt och komplicerat och jobbigt. Och trots att jag känner mig lite halvt förvirrad och har ont i hjärtat då och då så försöker jag jubla inombords över att jag har "vanliga" problem och ingen diagnos! Haha alltså.

Nu ska jag låsa in mig en vecka till med chokladen och tentaplugget. Hinner kanske inte riktigt blogga och sånt just nu, men wtf, ni är fina i alla fall.
 
snodd härifrån.
9 kommentarer