2014, första året utan sjukhus

GOTT NYTT ÅR alla fina, kära bloggläsare ♥ Jag har en rätt så konstig nyårsafton. Skön, men annorlunda. Jag styrde om mina nyårsplaner och stannade hemma för att bara ligga i soffan i onepiece och inte göra någonting alls. Nyår har genom sjukdomsåren alltid varit så mycket ångest. När jag har tittat tillbaka på ett långt år med ångest, anorexia, sjukhus och självskadebeteende. Jag brukade också känna mig förvånad på nåt sätt, att jag aldrig dog. Att jag år efter år överlevde även om det ibland var på sjukhuset med slangar och nålar i armarna. Men överlevde, det gjorde jag alltid.

2014 har varit det bästa året för mig. Trots att jag grät mig igenom hösten. Men det är liksom första året på jag vet inte hur länge som jag inte en enda dag har varit inlagd på sjukhus och inga kvällar på psykakuten. Ingen svält, inget självskadebeteende, inga överdoser. Det känns rätt så awesome. Tänkte vi skulle köra en liten årsresumé på vad jag har gjort det här året!

Och imorgon fyller ju den här bloggen år också! Grattis till den och kärlek till ER. Som kämpar och som hänger med mig i livet!
 
Livet var rätt så "nytt". Hade ganska nyligen kommit igång med maten igen och började vänja mig vid att slippa akuten flera dagen i veckan.

Det var dags för mig att börja på komvux och läsa naturkunskap 2. Jag var hysteriskt nervös som skulle tillbaka till skolbänken igen efter fem år och sjukskrivningar. Jag gjorde det för att sedan kunna komma in på sjuksköterskeprogrammet (hehe om jag bara visste liksom!). Annars var det mest behandlingshemsvardag och sorg då min älskade morfar lämnade oss i början på året.
 
Jag såg ut typ såhär och började så smått slussas ut från behandlingshemmet till deras träningslägenhet. Jag älskade det, att få bo själv litegrann. Men det blev såklart aldrig mitt på riktigt och mest längtade jag nog efter ett helt eget hem. (Känns så skönt att sitta i MITT hem och skriva detta)
 
Jag åkte till Stockholm och mötte fina Tilia för en superbra utbildning - Första hjälpen i psykisk ohälsa.
 
I februari blev det också ett hembesök till gbg för begravning och många kramar med min familj.
 
Sen hände det bästa som någonsin kunde hända i mitt liv! Jag träffade äntligen Shedo på ett årsmöte och sen förändrades jag, livet, allt. Gud vad lycklig jag är för det!
 
Det var Shedomöten då och då och jag började lära känna jordens bästa människor!

Min älskade Sara kom ner till Skåne under en helg!

OCH min bästa syster! Lyx med två fina besök på samma månad!

Annars gissar jag att jag i mars mest pluggade och hängde med behandlingshemmet.

Shedolivet var helt fab den här månaden! Shedo fick kontor och jag blev på ett styrelsemöte vald till bloggansvarig.
 
Jag hängde med min älskade Anna typ alltid.
 
Det blev påsk och jag åkte hem till gbg och familjen!
 
Jag fick äntligen min egna lägenhet och köpte/skruvande möbler hela tiden!
 
Åkte till gbg igen och saknar det här ↑ måste jag säga.
Mamma & pappa kom ner till Skåne och vi körde roadtrip och mycket mys!
 
Saramysbesök!
 
Lite fantastiskt Shedojobb en lördag!
 
Jag åkte till Bornholm med behandlingshemmet och njöt av att läsa böcker på stranden varje dag.
 
Mina fina syskon och svåger kom ner till Skåne!
 
Jag var i Karlskrona och fick besked att jag hade kommit in på sjuksköterskeprogrammet!! Jag skrek sönder halsen och blev knäpp av glädje! Topp tio bästa dagarna ever!
 
Hade många tramsdagar som alltid är de bästa dagarna.
 
(Okej det hände asmycket mer i juli, men jag orkar inte lägga ut fler bilder. hehe)

I augusti hann jag med både egobilder och gbg.

Jag var på workshop med Nationella självskadeprojektet och diskuterade psykiatri.
 
HERREGUD jag har inte skrivit en enda gång under sommaren att jag badade!!!! Det gjorde jag!

JAG BÖRJADE ÄNTLIGEN LÄSA TILL SJUKSKÖTERSKA!
 
Och spenderade mitt liv såhär.
 
Sen tog jag min sista kartong, sa hejdå till mitt rum och över 700 dagar på behandlingshemmet. Jag blev uuuutskriven!
 
Våra älsklingar Anna och Hampus gifte sig!
 
Vi var i Malmö och laddade upp inför Skåneveckan!
 
Och åkte till Växjö för vårdutvecklade jobb med Nationella självskadeprojektet.
 
Jag var halvkär och förkrossad och trasig och grät mest. Då räddade mina vänner mig med skogspromenader och hemmagjord pizza! åååh!
 
Jag sprang runt i sjuksyrrekläder och lärde mig så himla mycket!
 
Vi hann också med en dag i Malmö för utbildning om barn och sexuella övergrepp samt sex som självskadebeteende.
 
Så var det. Så är det fortfarande egentligen.
 
November och massa fina Shedosaker. Det var biopremiär för vår andra film och jag spenderade en helg i Karlskrona när vi fick stipendium! Hurra!
 
November var annars mest tentaplugg, examinationer och finbesök av både Sara och mamma!
 
 
Att skriva om december känns lite tråkigt. För ni vet typ redan vad som har hänt. Plugg, många dagar i sjuksyrrekläder och sen jul i gbg. Typ det. Och några nätter på harrys. Och här sitter jag nu. Ser tillbaka på mitt år och känner mig glad. Men också otroligt pepp över allt som väntar 2015! Jag har inga nyårslöften eller sånt, det enda jag ska försöka tänka på är att vara snäll mot mig själv. Alltid!
SHEDO anorexia behandlingshem första hjälpen till psykisk hälsa med fokus på unga psykisk ohälsa psykisk sjukdom sjuksköterska sjuksköterskeprogrammet sjuksköterskestudent ätstörning ätstörningar
5 kommentarer

för nu är jag utskriven, tjalalalala!

Jaha. Det var dem åren det. Haha. Att säga hejdå till personalen och de andra boende på behandlingshemmet, att ta sin kartong och att lämna tillbaka sin nyckel var rätt så kickass. Att gå därifrån och bara: Fuck sjukdom. För det fina är ju egentligen inte att jag är utskriven, utan att jag är frisk. Att jag mår bra. Till och med i mina papper är diagnoserna borttagna. Det finns ingen anorexia, ingen depression och ingen borderline kvar nu. Jag är fri nu, på alla sätt! Och så jävla glad.
 
Min kära bästa Anna var med mig och jag är såå glad för det! Efter utskrivningen åkte vi hem till mig och åt smörgåstårta och bara hade det mysigt! Sen hamnade jag i en studentkorridor och festade med massa härliga människor och idag mådde jag så dåligt att jag inte ens klarade av att gå på föreläsningen. Haha. Men vafan, jag tycker att jag hade all rätt i världen att fira igår! Imorgon tänkte jag ta tag i mitt liv igen. Alltså puss och tack för alla grattis och för att ni har kämpat med mig genom allt. Ni är bäst och jag är bäst!
anorexia behandlingshem borderline psykisk ohälsa psykisk sjukdom självmordsförsök självskadebeteende utskriven ätstörning
20 kommentarer

avslutning på behandlingshemmet

Nu är dagen här. Då det står en etta i min nedräkning till utskrivningen. Herregud att det har gått två år. Idag efter skolan så åkte jag ut till behandlingshemmet för att ha avslutning.  Vi har ätit smörgåstårta, skrattat, fikat och gråtit. Jag gråter av lycka och för att jag ska lämna min andra familj. Fast mest av allt gråter jag nog över den resan jag har gjort. Hur sjuk jag var då och hur frisk jag är nu. Jag vet hur hopplöst allting kändes på inskrivningssamtalet 2012 och hur ont det gjorde när mamma och pappa lämnade av sin sjuka dotter 30 mil hemifrån. Efter månader på avdelningar och år av kaos. Då jag tvingades lämna hela mitt liv.

Två år senare och jag har aldrig varit lyckligare. Jag vann. Kom i mål tillslut och fick (skapade mig) ett bättre liv än vad jag trodde var möjligt. Därför gråter jag, för att det är över nu. Psyk och sjukhus och behandlingshem. För tio år sedan befann jag mig på barnpsyk. Nu säger jag på riktigt tack och hej till att vara patient.

Imorgon, efter några timmar på högskolan åker jag till behandlingshemmet en sista gång på lääääänge för att krama alla hejdå. Gråta lite till och sen dricka champange hela kvällen. För ja, imorgon blir jag utskriven efter 722 dagar ♥
anorexia behandlingshem depression psykiatrin psykiatrisk vård psykisk ohälsa psykisk sjukdom självskadebeteende slutenvård ätstörning
22 kommentarer