föreläsardebut, nytt projekt och intervju om självskadebeteende i SVT

Woohooo ny månad! Jag älskar att vända blad och starta om den förste och tänka igenom allt jag gjorde och hann med under de senaste typ trettio dagarna, och så planera de kommande. Den förste varje månad ser min kalender oftast rätt sofistikerad ut, för att i slutet vara kaos. Och jag älskar det!
 
I mitten på april gjorde jag det häftigaste jag nånsin gjort tror jag. Det drar liksom i smilegroparna bara genom att skriva om detta nu (:
Den fjortonde april åkte jag till Eksjö och höll min föreläsardebut! Föreläsningen hölls genom Nationella självskadeprojektet på deras bemötandeutbildning för psykiatripersonal. Efter några timmar i Eksjö åkte jag vidare till Stockholm och däckade på hotellet, haha. Dagen efter höll jag i min andra föreläsning för socialpedagogstudenter och deras handledare. Denna föreläsning körde SHEDO och föreningen Frisk & fri tillsammans - toppenkul!
Båda föreläsningar gick toppen och jag är SÅ glad att jag har kommit igång med detta nu! Vill du att jag ska komma och föreläsa om SHEDO, självskadebeteende och ätstörningar på din arbetsplats, utbildning etc? Maila jessica.andersson@shedo.se för mer info.
 
Några dagar senare besökte jag Sveriges Television i Malmö och snackade självskadebeteende och DBT (dialektisk beteendeterapi). Har inte riktigt fått klartecken på när detta kommer sändas än, men antagligen nästa vecka! Jag delar länk till klippet här sen ifall ni är intresserade.
 
Jag har också ett nytt projekt på gång! Jag har fått en förfrågan från myndigheten SBU (statens beredning för medicinsk utveckling) om jag vill vara extern granskare på en rapport gällande patientupplevelser vid självskadebeteende.
 
Förra helgen var det tummen upp redan klockan 05:30 då jag jobbade 20 timmar på LSS-boendet. Sen har jag ju gått i skolan också såklart, men nu är det bara en kurs kvar till sommaren, tjoho! Tur ändå att mina jobb också är min hobby (: För trots att jag mest jobbar så har jag ofta såå kul!

Detta är lite vad jag pysslat med när jag inte har uppdaterat er. Ta hand om er och jag hoppas att ni kan njuta av våren och vitsipporna.
LSS-boende SHEDO föreläsare nationella självskadeprojektet psykiatri psykisk ohälsa sjuksköterskestudent självskadebeteende ätstörningar
12 kommentarer

2014, första året utan sjukhus

GOTT NYTT ÅR alla fina, kära bloggläsare ♥ Jag har en rätt så konstig nyårsafton. Skön, men annorlunda. Jag styrde om mina nyårsplaner och stannade hemma för att bara ligga i soffan i onepiece och inte göra någonting alls. Nyår har genom sjukdomsåren alltid varit så mycket ångest. När jag har tittat tillbaka på ett långt år med ångest, anorexia, sjukhus och självskadebeteende. Jag brukade också känna mig förvånad på nåt sätt, att jag aldrig dog. Att jag år efter år överlevde även om det ibland var på sjukhuset med slangar och nålar i armarna. Men överlevde, det gjorde jag alltid.

2014 har varit det bästa året för mig. Trots att jag grät mig igenom hösten. Men det är liksom första året på jag vet inte hur länge som jag inte en enda dag har varit inlagd på sjukhus och inga kvällar på psykakuten. Ingen svält, inget självskadebeteende, inga överdoser. Det känns rätt så awesome. Tänkte vi skulle köra en liten årsresumé på vad jag har gjort det här året!

Och imorgon fyller ju den här bloggen år också! Grattis till den och kärlek till ER. Som kämpar och som hänger med mig i livet!
 
Livet var rätt så "nytt". Hade ganska nyligen kommit igång med maten igen och började vänja mig vid att slippa akuten flera dagen i veckan.

Det var dags för mig att börja på komvux och läsa naturkunskap 2. Jag var hysteriskt nervös som skulle tillbaka till skolbänken igen efter fem år och sjukskrivningar. Jag gjorde det för att sedan kunna komma in på sjuksköterskeprogrammet (hehe om jag bara visste liksom!). Annars var det mest behandlingshemsvardag och sorg då min älskade morfar lämnade oss i början på året.
 
Jag såg ut typ såhär och började så smått slussas ut från behandlingshemmet till deras träningslägenhet. Jag älskade det, att få bo själv litegrann. Men det blev såklart aldrig mitt på riktigt och mest längtade jag nog efter ett helt eget hem. (Känns så skönt att sitta i MITT hem och skriva detta)
 
Jag åkte till Stockholm och mötte fina Tilia för en superbra utbildning - Första hjälpen i psykisk ohälsa.
 
I februari blev det också ett hembesök till gbg för begravning och många kramar med min familj.
 
Sen hände det bästa som någonsin kunde hända i mitt liv! Jag träffade äntligen Shedo på ett årsmöte och sen förändrades jag, livet, allt. Gud vad lycklig jag är för det!
 
Det var Shedomöten då och då och jag började lära känna jordens bästa människor!

Min älskade Sara kom ner till Skåne under en helg!

OCH min bästa syster! Lyx med två fina besök på samma månad!

Annars gissar jag att jag i mars mest pluggade och hängde med behandlingshemmet.

Shedolivet var helt fab den här månaden! Shedo fick kontor och jag blev på ett styrelsemöte vald till bloggansvarig.
 
Jag hängde med min älskade Anna typ alltid.
 
Det blev påsk och jag åkte hem till gbg och familjen!
 
Jag fick äntligen min egna lägenhet och köpte/skruvande möbler hela tiden!
 
Åkte till gbg igen och saknar det här ↑ måste jag säga.
Mamma & pappa kom ner till Skåne och vi körde roadtrip och mycket mys!
 
Saramysbesök!
 
Lite fantastiskt Shedojobb en lördag!
 
Jag åkte till Bornholm med behandlingshemmet och njöt av att läsa böcker på stranden varje dag.
 
Mina fina syskon och svåger kom ner till Skåne!
 
Jag var i Karlskrona och fick besked att jag hade kommit in på sjuksköterskeprogrammet!! Jag skrek sönder halsen och blev knäpp av glädje! Topp tio bästa dagarna ever!
 
Hade många tramsdagar som alltid är de bästa dagarna.
 
(Okej det hände asmycket mer i juli, men jag orkar inte lägga ut fler bilder. hehe)

I augusti hann jag med både egobilder och gbg.

Jag var på workshop med Nationella självskadeprojektet och diskuterade psykiatri.
 
HERREGUD jag har inte skrivit en enda gång under sommaren att jag badade!!!! Det gjorde jag!

JAG BÖRJADE ÄNTLIGEN LÄSA TILL SJUKSKÖTERSKA!
 
Och spenderade mitt liv såhär.
 
Sen tog jag min sista kartong, sa hejdå till mitt rum och över 700 dagar på behandlingshemmet. Jag blev uuuutskriven!
 
Våra älsklingar Anna och Hampus gifte sig!
 
Vi var i Malmö och laddade upp inför Skåneveckan!
 
Och åkte till Växjö för vårdutvecklade jobb med Nationella självskadeprojektet.
 
Jag var halvkär och förkrossad och trasig och grät mest. Då räddade mina vänner mig med skogspromenader och hemmagjord pizza! åååh!
 
Jag sprang runt i sjuksyrrekläder och lärde mig så himla mycket!
 
Vi hann också med en dag i Malmö för utbildning om barn och sexuella övergrepp samt sex som självskadebeteende.
 
Så var det. Så är det fortfarande egentligen.
 
November och massa fina Shedosaker. Det var biopremiär för vår andra film och jag spenderade en helg i Karlskrona när vi fick stipendium! Hurra!
 
November var annars mest tentaplugg, examinationer och finbesök av både Sara och mamma!
 
 
Att skriva om december känns lite tråkigt. För ni vet typ redan vad som har hänt. Plugg, många dagar i sjuksyrrekläder och sen jul i gbg. Typ det. Och några nätter på harrys. Och här sitter jag nu. Ser tillbaka på mitt år och känner mig glad. Men också otroligt pepp över allt som väntar 2015! Jag har inga nyårslöften eller sånt, det enda jag ska försöka tänka på är att vara snäll mot mig själv. Alltid!
SHEDO anorexia behandlingshem första hjälpen till psykisk hälsa med fokus på unga psykisk ohälsa psykisk sjukdom sjuksköterska sjuksköterskeprogrammet sjuksköterskestudent ätstörning ätstörningar
5 kommentarer

därför har det varit tyst...

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Vad var eran första tanke? Då och då får jag en fråga på bloggen. Är du gravid? Skulle snarare säga att jag lever som de flesta andra och skulle ibland behöva knäppa upp jeansen efter en måltid. Fast nu använder jag ju inte jeans. Såhär reagerar min kropp ibland, och jag minns så förbannat väl hur hemskt och jävligt det var när jag befann mig på en sluten anorexi- och bulimiavdelning. När jag kom i gång med maten igen efter så lång tid av svält. Herregud vilken ångest det var.

Detta var 2011 och sedan dess har jag fått många mail som handlar om just detta. Ångest kring gravidmagen när man inte är gravid. Jag hatar ordet normalt. Därför säger jag istället att detta ↑ är vanligt. Och att du inte är ensam. Nu ska jag ställa chipsskålen på magen och tänka att fan vad gött med fredag imorgon!
anorexia bulimi psykisk ohälsa ätstörning ätstörningar
8 kommentarer