ett halvår senare

Hej hörrni! Att blogga en gång i halvåret är precis lagom va ;)
 
Ska jag vara helt ärlig har det inte hänt något jättestort i mitt liv sedan december. Mina senaste inlägg har ju handlat en del om uppbrottet med den där pojken som gjorde mig så.jävla.ledsen. Nu har det snart gått ett år sedan han höll om mig för sista gången, och jag börjar bli mer okej nu. Jag tänker fortfarande på honom varje dag, men på ett annat sätt tror jag. Jag är mer som mig själv igen och mår bättre, även att det inte helt har gått över.
 
Nu är jag snart klar med år 2 på sjuksköterskeprogrammet!! Det är helt sjukt att det bara är ett år kvar till examen! Hela den här terminen har det varit praktik. Superkul och lite jobbigt på grund av att jag har mindre tid till SHEDO och svårt att hinna med mitt extrajobb inom socialpsykiatrin. När man enbart går i skolan kan man ju själv lägga sitt schema rätt så bra, när det är praktik måste man ju vara på arbetsplatsen ett visst antal dagar + plugga vid sidan om. I januari spenderade jag två veckor på en barnavdelning och barnakuten, sedan var jag sex veckor inom primärvården och nu är jag i sluttampen av sju veckor inom psykiatrin. Det är fantastiskt, verkligen! Jag har ju vetat det hela tiden, men nu är jag hundra procent säker: Det är inom psykiatrin jag ska jobba! Så just nu befinner jag mig på en allmänpsykiatrisk avdelning, liknande avdelning där jag själv varit patient i fler dagar än jag kan räkna.
 
SHEDO-livet rullar på det också. Nu är jag inne på andra verksamhetsåret som vice ordförande och utöver allt styrelsearbete har det varit många föreläsningar och möten nu under våren runt om i hela Sverige.
 
Om cirkus två veckor slutar terminen och då ska jag vara LEDIG i sex veckor!!! Eller, jag ska ju jobba mycket med SHEDO men vara ledig också. Jag ska i alla fall leva sex veckor där jag själv lägger upp mitt schema och det ska bli SÅ SKÖNT! Hamnade på akuten för några veckor sedan med en läkare som sa åt mig på skarpen att lugna ner mig. Hon såg tydliga varningssignaler på utmattningssyndrom, så den här ledigheten kommer verkligen lägligt. Sedan blir det några veckors jobb inom socialpsykiatrin innan sista året på sjuksköterskeprogrammet kör igång!
 
Hoppas ni mår bra allihopa!! Och att ni är rädda om er. Puss & gull!
 
sjuksköterskelivet är grymt!!!
10 kommentarer