nu är allt bara minnen

Ibland tänker jag på alla somrar som jag har sett solen genom en gallerbalkong, när jag har befunnit mig i en inhängnad med taggtråd runt. Dagar, veckor och månader där jag egentligen inte minns någonting förutom fönster som inte gick och öppna, låsta dörrar och miljoner sekunder av ångest.

Jag var så ledsen då för att allting gjorde ont. Livet jag levde men också rädslan för att det alltid skulle vara så. Sjukhus sjukhus sjukhus och aldrig visste någon om jag skulle överleva. Den tiden var inte okej. Tio år var inte okej.

Men idag. Nu. När jag njuter av sommaren i frihet och lycka så är jag glad. Att allt det där hände, att jag fick kämpa för att överleva men kämpa ännu hårdare för att bli frisk. För jag lärde mig så mycket om livet, om smärta, döden och mig själv. För nu är livet mitt, mina beslut och mina val. Inga hjärnspöken eller överläkare på tio olika avdelningar. Jag kastas inte runt mellan frihet och LPT, akutmottagningar eller känslor av att vara tom och inte mig själv. Jag var mager och livrädd och nu njuter jag av att bara vara Jessica.
 
BUP LPT anorexia psykiatri psykiatrin psykiatrisk vård psykisk ohälsa psykisk sjukdom sjukhus ätstörning ätstörningar
4 kommentarer
Jessica

Det är så roligt att läsa din blogg!:D Jag har liksom följt med dig ett tag när jag själv mått dåligt och inte vetat om jag ska leva länge till. På samma sätt som jag nu har följt dig hit när du mår bättre och tittar tillbaka på sjukhustiden som ett avslutat kapitel. Är det inte lite ironiskt att två stycken Jessicor har kommit till samma punkt nästan samtidigt? :)

Det är antagligen även därför som jag blir så glad av din blogg nu för jag är inte bara glad för din skull och för din frihet utan även för min egen. Jag kan känna det friska livet och inte bara drömma om det nu. Nu vill jag aldrig se sjukhus igen :D

Kram! Du är bäst och din blogg är otroligt charmig :)

Ida

Njut njut njut 😍 Nu är det din tur att leva livet!

Daniella Chanelle

är det ens lagligt att låsa in en psykisk störd bakom TAGGTRÅD? det låter helt felfelfel ju.

Svar: Ingen aning... På en slutenvårdsavdelning jag var på hade de en liten gräsplätt på cirka 15 kvm som man fick gå ut på en gång i timmen med personal. Där var det stängsel och taggtråd.
En flicka som är stark

Sabina

<3